magneta

Idag hade jag bestämt mej för att städa och ta två långa promenader med hundarna.
Jag hade börjat med att röja i köket. Ja, bänkar med krukväxter, värmeljus och allt annat som hamnar där. Tidningar papperslappar och gud vet vad.
Telefonen ringde och det var T från Östersund, numera bosatt i Övik.
-Hej vi är i Drammen, tänkte ta en tur till Göteborg och Malmö. Har tänkt eventuellt fika hos er. Gå det bra?
-Klart det går bra sa jag. Ändrade helt mina planer på att ta ugnen och kylskåpet. Det får bli lite röj i hela huset.
-Ja, vi funderar ju lite på Oslo men vi får se, Jasså B är norröver. Urkullt, javisst ja det kunde man ju räkna ut.
Vi säger inget bestämt har du annat för dej så gör det. Åker vi förbi, ringer vi innan.
-OK, Ciao
Går man ensam och segar blir det lite saker där de inte ska vara. Så fram med dammtrasan, lika bra att damma där man plockar bort.
En episod från förr, kom in i mitt huvud. Det var ett annat samtal. Från ett par som bodde i Jönköping, tror jag. Om allt inte stämmer gör det inget. Det är själva saken och inte runt omkringtjosan som är det viktiga.
I vilket fall var det inte ett samtal till mej, utan till min kompis A. Det var hennes moster.
-Vi är på Centralen i Göteborg. Nu kommer vi och hälsar på.
A hade då två barn, heltidsarbetande ensamstående mor. Jag hade ett barn heltidsstuderande ensamstående mor.
Det är inte helt självklart i det läget, att ha ett tipp, topp rent och snyggt hem. Barn och arbete tar sin tid. Tvätt disk, matlagning allt ska göras själv. Denna sommar prioriterade vi lite oss själva.
Det var tvätt, tvättad och otvättad som snabbt, tillsammans med leksaker och fan o hans mormor åkte in i en garderob. Jag förmej vi tryckte igen dörren. Hade någon öppnat den hade han/hon drunknat.
Dammsugaren tjöt, jag vet inte om jag diskade. Det blev väldigt hektiskt typ i ca 45 min. Därefter kom de.
Jag kan inte låta bli att le. Själva känslan av överaskning som inte just då iallafall, var positiv.
Så var det inte med mitt samtal. Jag hade kunnat ta emot gäster utan att skämmas, men jag hade ju ändå bestämt mej för att  städa.
Städningen får mej att göra mej av med skit innombords också. Jag har varit lite less, sista tiden. Inte haft lust. Ja lusten att känna sig duktig, se resultatet. Det har varit mer tvång eller inte så heller, svår känsla.
Det blir inte så många belöningar. När man rökte, belönade man sig jämt och ständigt. Ett rum en belöningscigg, efter disken ciggen, prata i telefon ciggen. Blev det tjötigt kunde man ägna sig åt ciggen. Man rökte nog en cigg efter varje moment som blev klart. Jag blir mer röksugen på sommaren. Känslan av frihet. Fastän ett nikotinberoende är ju ett tvång inte en frihet.
Har man ett tråkigare liv som ickeröckare?
JAg lyssnar på "En timme med Marit Bergman" samtidigt som jag virvlar runt i huset.
Hon är bra och hon spelar ingen mainstream musik. Förb.. bra musiksmak har hon, enligt min mening.
När jag höll på med badrummet ringde det igen. Jag har bara detta rum kvar.
-Hej det är T, du vet, vi tog vägen om Oslo, så vi kommer inte vägen om dej..
_ Vi ses en annan gång sa jag. Ha de trevligt i Oslo, det är en trevlig by.
Jag ville tacka T för att han fick igång mej mer än jag tänkt. Allt är borta, som inte ska vara, där det inte ska vara.
Konstig mening. Kan det stå så?
En av mina tankar när jag la in en sak, i en låda, var att, om man inte haft så många lådor, kanske man inte haft så mycket onödig skit som man har. Jag är ständigt på jakt efter saker jag kan göra mig av med.
Kappsäcken är för tung. Samtidigt har jag väldigt svårt för att slänga saker. Men jag gör det ändå, kan jag leva utan prylen som jag troligen inte använt på flera år så, iväg med den. Så när vi, jag och B körde 3 lass i en släpkärra till tippen kändes det otroligt befriande. Man kan bli hög av att slänga mycket på en gång.